Ja nu kom man nyss hem och det känns lite knepigt, har träffat Tijan idag en snabb sväng. Kändes så underligt, det var som att det var jätte länge sen man såg honom men det är ju inte evigheter sen. Skönt att se han i det skicket som han var i !!
Annars då hur är det då? Jo det är väl sådär, tankarna snurrar runt hela hela tiden och man vet snart varken ut eller in. Det blir som en tjock dimma som kommer runt om mig då jag är själv. En dimma med mycket olika känslor. Funderingarna tar som aldrig slut, och man kommer inte ur det hur man än försöker. Men vad ska man göra då? Jo det är bara att ta på sig sitt finaste leende och vara glad. Det blir bara jobbigt att tycka att man har det jobbigt. Eller är det kanske det man skulle behöva ? Äh, orkar inte klura i det där nu heller.

Nu ska jag göra nått, men jag vet inte vad nått är. Finns inte så mkt att göra.

Puss