Malin Maria Håkansson   -

Minns du när vi var små? Vi umgicks inte så jätte mycket, men när vi väl var med varandra så var det i sträck. Vi kunde vara med varandra i flera dagar. Jag har 2 saker jag minns mest: När vi lekte skola med nallarna, det minns jag och jag får liksom känslan hur kul det verkligen var! Sen när vi sminkade oss och satt vis ditt fönster och i spelade tuff. Vi gick och sminkade oss var 5e minut tror jag :P Undra hur fan vi såg ut då!

I 6an ungefär började vi umgås mer och mer, men det var en hel del bråk då :p För saker som vi garvar åt idag. Under hela högstadiet har vi nog bråkat då och då. Men bråk förstärker ju.
Vi var i gympasalen och skulle baka en lössnus, varför hade jag det? :p Och du blev så förbannat dålig, haha.

Sen flyttade vi till Östersund och fick göra precise som vi ville, springa ute på nätterna, va på fester. Men vi märkte ganska snabbt att det var inge roligt, det fanns lika lite att göra i Östersund som i Hammarn. Vi satt hemma jämt, om vi inte hade råd med bio eller nått sånt. Du sov hos mig rätt ofta, Ida och Jennifer tokiga för att vi inte brukar sköta oss när vi sov tillsammans. Men sängen var ju alltid så skön på morgonen? :) Vi nattfikade ALLTID, kokade ägg och kollade på nattöppet. Det var hur musigt som helst, i min lill lägenhet.

Jag hoppade av och vi träffades inte alls lika mycket, vi brukade ju ofta vara med varandra 24/7. Jag flyttade tillbaka till Hammarn. Men flyttade ju även tillbaka igen när hösten kom. Då hade vi det ju roligare än innan tror jag. Du hade flyttat från svinstian. Det jag minns mest det här året var när vi förberedde Evas 60 års kalas. Haha, när vi verkligen hade stor handlat på både Willys och Ö&B så ska vi in med sakerna till mig. Så kommer Eva ut ur porten när vi bara står i busskuren. Men ändå såg hon oss inte :p När vi satt med tårtorna på stadsbussen :) Den festen gjorde vi till något bra!

Sista året för dig i stan så bodde jag hos dig rätt mycket, nästan för mycket :p Alla gånger man skulle hem så kom den pipande rösten : Men ska du inte sova här då? hihii. Jahapp, när den rösten kommer så blir jag ju självklart kvar! (och den kör du ju med nu också =p) Du blev gravid, och det var ju en chock för alla. Men en underbar pojk tittade fram som var längtad av alla!

Du har nu din underbart fina son. Och när man ser er tillsammans (inte på nätterna då) så lyser det verkligen i era ögon. Ni passar så otroligt bra ihop. Och är så fina ihop.
Detta inlägg ville jag skriva för att jag är så tacksam för det vi har. Jag är lyckliglottat som har en sån bra och ärlig människa vid min sida. Som finns för mig i vått och tort, jag har aldrig haft en bättre vän. Jag älskar dig, jag älskar er! Du betyder så sjukt mycket för mig.
Jag kommer för alltid finnas där för er <3

Ovanligt att vi brukar vara lediga en dag mitt i veckan va? Nej det är det verkligen inte, nu är jag ledig på onsdag men har ingen aning om hur jag ska göra. Eller ja Malin ha ju redan bestämmt att jag ska till henne. Men tror jag måste åka in på onsdag kväll. För jag orkar inte gå med packning på skolan imorgon. Ne ingen lust med det. Fast jag vet inte, det kanske är skola på fredag med?
Nog om det, just nu sitter jag och pluggar på religionen som vi har prov i imorgon. 1 i hela klassen klarar G, ger han inte ut lite för svårt då? Ja det kan diskuteras. Vi ska iallafall lära oss om brahman, atman, kalpa, brahmanatt
 osv osv. Sen är det ju en massa mer skit. Jag tror att jag skulle tyckt att detta var intressant och roligt om man hade gjort kursen lite lättare och roligare. Men nu har ju vi en 55 + gubbe och dom lär ju ut som dom själv blev lärd? Ingen tanke på att vi bara är 18/19 år och lever i 2000-talet. Jag säger inte att det ska vara lättare men man kan klara samma mål med andra inlärningar och prov osv. Men jag tror det sitter mycket i åldern.
Hoppas jag får ett G iallafall.

Jag tänker mer och mer på vilka vänner man har, och vilka vänner som finns om dom behöver hjälp.
Jag tycker att det ä rent av så lågt att ens kunna bete sig på vissa sätt.
Jag har 2 vänner en mer en mindre som har visat sig vara just sånna som har behövt mig i lägen som varit svåra för dom. Men jag har ju märkt det nu, jag tycker det är skönt att jag äntligen kommit underfunn med att jag vill inte finnas för er. Jag har alltid sagt så till mig själv + till mina äkta vänner att ja nästa gång det händer nått för han/hon så tänker jag inte finnas. Men så ringer telefonen eller den piper till och han/hon mår dåligt. Då har jag alltid funnits ändå.
Men inte längre, inte ett steg längre tänker jag ta för denna vänskap. Och den kan inte ni heller rädda, ni har fått era chanser.
Vänskap är oberoende, den finns hela tiden lessen som glad osv. Falksvänskap finns bara när den behövs, när allt är bra finns den inte längre!

Jag älskar er : Mamma, syster, mormor, morfar, EvaP, Malin, Zanna, JohannaA, JohannaE, Krille och Daniel. Ni finns jämt!